
HAHAHA! Ja, man kan bara skratta åt eländet...
Gjorde en comeback ikväll på Storsjöns böljor. Det gick ju GIVETVIS åt helvete!!! Varför just mig? Jämt, jämt, jämt!!! Ja just de ja... man är ju Jesus fast pånytt född... går omkring på jordelivet och lider så att andra ska ha de bra. Jo det är sant! Tänk om inte jag ägt tvålkoppen och dess satans avkomma till 4 hästar-räser, då hade ju nån annan stackare måsta haft skiten istället... alltså offrar jag mig likasom N´jesus gjorde... ;D
Jag borde få en bragdmedalj eller nått!
Nåja, comeback på the biglake ja....Satt länge i bilen och tvekade eftersom det blåste så förbannat men tillslut trotsade jag naturkrafterna och tacklade om från mörthjälmar till wobbler och skedar och skit. Redan här fanns en stark aning om att det skulle gå åt det berömda....men jag for ändå (vilket jag starkt ångrar)
Tvåtaktar aset from hell, startade på första rycket. Jag förstog redan nu att jävelskapet skulle komma sen istället, det brukar det ju göra när det går för bra i början...men jag for ut ändå...
Tvåtaktarn from hell spann som en norsk skogskatt. Allt var frid och fröjd och jag började lägga ut betena.... Som vanligt tog det en bra tid innan allt var ute, vinden ökade under tiden och sjön slog upp i vitvågor, men det var acceptabel nivå på dom iallafall....
När jag så la ut det 10:e spöt, hörs ett förbannat jättejävla retligt- blurrblurr- ljud, följt av ett, - Baaaa aaa.....*silence*
Helvetessatan! Motoraset from hell dör ihjäl! Helvette!!! Drar några gånger men aset är skitdöd...shitdead.... Ja ni hajjar ju själva vilken hiskerlig råjävla panik det blir i tvålkoppen! 10 jävla spön ute och död motor...jippi! Men så blåste det precis upp ännu mera, vilket iof var rätt kusligt med död motor mitt på sjön men jag fick iallafall rejäl medvind och kunde få upp alla 10 spöna utan trassel- Puh! Men sen kom de jävliga... Ro!..jag ni hörde det hemska ordet... RO!
Ro=bli svettig = ogillas!
Fy för den lede fan va jobbigt. Fick ro en bit i medvind och sen i vit våge-sidvind för att komma i lä bakom en udde...kusligt! Att sen upptäcka att hela förbannade dubbel skrovet var fyllt med vatten gjorde ju saken inte bättre. jävla skrovhelvette å inte hålla tätt! Whyyy???
Faaaaan va tungt de blev att ro. Rodde som en gnu men det tog en jävla tid att ta sig iland.... Min ärvördiga mor fick iallafall tillslut komma och plocka upp sin nödställde son där jag gick iland och skjutsa tillbaka mig till volvoräsern och således fick ju även denna historia ett skapligt slut iallafall...Det kunde ju gått värre... :/
Ja de var ännu en dag i JOHNNYS HÄNDELSERIKA LIV.
Jag blev inte ens förbannad...orkar inte bli det längre... det är bara att bryta ihop, acceptera, kanske sniffa en skvätt båtplast för att glömma, och sen komma tillbaka -FULL AV FÖRBANNAT POSITIV ENERGI! .........mmm.....eller hur.... * Djupaste sucken i världen*
Båtplast- lukten man aldrig minns!