torsdag 22 maj 2008

Hej då älskade Bimbo!


Kommer hem i måndags efter jobbet. I vanliga fall kommer 2 Vovvar och möter mig i dörren. Nu kom en... Jag isade till, förstog att något var fel... Jag hade rätt... Fy fan vilken tung vecka det varit. Fy fan vilka tunga veckor, månader kanske år det kommer bli... Så känns det nu iallafall. Ordet sorg räcker plötsligt inte till. Tiden läker alla sår heter det- jag tror inte på det. Inte denna gång, inte just nu iallafall. Jag saknar henne så Jävla mycket!!! I 14 år och 1 månad fick jag ha denna underbara hund. Tack! Jag kommer aldrig att kunna ersätta henne, hon kommer alltid att finnas i mina tankar... Fy fan vad livet känns orättvist ibland.

3 kommentarer:

Skåningen sa...

Beklagar verkligen bortgången av din hund.

Johnny Storfan sa...

Det är sånt här som är det jävligaste med att ha djur...
Man fäster sig ju så mycket vid dom och en dag är dom borta... poff! och saknaden och ensamheten är ett faktum... :(
Men men- naturens gång kan man inte råda över tyvärr. Bara att försöka acceptera, även om jag vet att det kommer att ta lång tid...

Hanna sa...

lilla lilla bimsa gumman, e så ledsen för din skull johnny.
Men hon finns här i hackås nu å jagar ekrr´n. må ju åxå tacka för dom fina åren med henne. ta hand om dig. Hanna